When life gives you apricots.

2016-06-08 / 13:37:00
 
I måndags var det min första riktiga dag på hemmaplan. När det började bli kväll kom Amanda och hämtade upp mig, också körde vi till Bruces Skog för en kvällsprommis. 
 
 
Älskar skogen och blev alldeles till mig över ljuset mellan alla träd. Och hallå, hur fin är inte denna bruden? 
 
 
Själv var jag lite mindre classy. Såg mer ut att skrika hej kom och hjälp mig med mitt messy hair. Men, who cares. 
 
 
Vi promenerade runt och runt och runt. Bland hundkex, kaprifolrankor och allt annat grönt och skönt. 
 
 
Verkligen helt fantastiskt ljus. Kvällsljus + skogen = drömmigaste kombon. 
 
 
Amanda besteg stenmurar. 
 
 
I jakt på perfekta fotoljuset. 
 
 
Knäppte så himla många bilder att det nästan var lite sjukt. Men, det var så satans fint överallt att det var svårt att låta bli. 
 
 
Vi hittade en bro mitt i skogen och promenerade över. 
 
 
Mot öppna fält med högt gräs, åkrar och ett utsiktstorn. 
 
 
Och vidare hamnade vi vid glimrande vatten där det simmade massvis av små söta svanbebisar. Och snart hade tiden bara runnit förbi och vi hade traskat genom hela skogen. 
 
 
Roligaste på hela kvällen var när vi kunde se Amandas bil på avstånd och det låg någonting på taket. Övertygad om att det var en bomb började Amanda i halvpanik stressa mot bilen. Men, ingen ville spränga bilen. Istället var det en lastbilschaffis som tydligen tyckte att vi var värda fyra plastlådor med aprikoser. Skrattade så att vi kiknade och magen gjorde ont både där och då och hela bilresan hem sedan. 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback