My heart is yearning, but Paris is burning.

2014-03-25 / 21:00:00
En helt vanlig dag1 kommentarer
 
Hallå i stugan! Här har det varit tyst ett litet tag, märker jag. Tänkte att jag skulle kika in och säga hej och berätta lite om vad som hänt sedan senast. Jag har till exempel påbörjat resan tillbaka till min naturliga hårfärg, så numera är jag en ginger (och jag älskar't) fram tills dess att det kan slingas igen. Får dock se hur det blir med den där sista slingningen. Jag kanske förblir såhär, vem vet!
 
Utöver det så träffade jag Jenny i fredags. Hon var hemma över helgen och jösses vad jag saknat den människan. Blev en hel del babbel om allt mellan himmel och jord, obligatorisk nachosmiddag, lite sällskapsspel, massvis av godis och sedan skulle Jenny visa upp sina bartenderskills och gjorde mojitos till oss. Finfin kväll!
 
Annars har det kanske inte hänt så mycket mer. Idag har jag ätit så mycket våfflor att jag nästan sprack, men det får man lov att göra när det är våffeldagen. Nu tänker jag i vart fall sätta punkt här och sedan sätta mig och kolla på lite tv medan regnet smattrar på utanför! 
 
 

You can't bring me down.

2014-03-11 / 22:13:06
En helt vanlig dag0 kommentarer
 
Mars verkar vara min ultimata musikmånad. Först släpper senõr Hassle en alldeles fenomenal EP och nu äntligen har mina favoritbritter letat sig tillbaka till musiken. Och de levererar! April får gärna komma ungefär nu, så att jag kan få ännu en EP att förhoppningsvis addera till favorithögen! Tills dess är det jag som kör Down på repeat tills dess att min storebrors och resten av familjens öron blöder!

Hej från peppad tjej!

2014-03-08 / 19:53:16
En helt vanlig dag0 kommentarer
 
Hur jag känner mig inför finalen i Melodifestivalen som börjar om cirkus tio minuter? Ungefär lika splittrat som här ovanför. Ikväll håller jag på Helena Paparizou (förlåt, Helena. Alla jag håller på får någon slags förbannelse över sig och kan inte vinna finalen). Heja, heja! Nu kör vi!
 

Benjamin och gänget.

2014-03-08 / 17:20:00
En helt vanlig dag0 kommentarer
 
Tänkte bara visa min nya uppsättning av gröna friendz som nu fått ta plats här hemma i fönstret. Efter flera veckor av sorg kände jag att det var dags att gå vidare i livet och försöka förtränga att jag för några veckor sedan fick hemska nyheter. Inte kunde jag tänka mig att den jag valt som barnvakt till mina växter över julen, vi behöver kanske inte nämna några namn (läs: Alexandra), skulle visa sig vara en kallblodig mördare som skulle avrätta varenda en av mina små stackars växter.
 
Kan förresten tänka mig att folk i blomsteraffären trodde att jag led av någonting då jag gick runt och gastade till mamma att "Men, den där krukan passar inte Benjamin". Precis som om att jag hade döpt växten. Men, vilken normal människa gör någonting sådant (förutom Josefi årgång 2007)? Inte mitt fel att växtsorten i sig råkade heta Benjamin.
 
Nu hoppas jag på att slippa fler växtmord. Vet inte hur många sådana till mitt välmående skulle klara av!

Pinch punch, second day of the month.

2014-03-02 / 19:50:41
En helt vanlig dag0 kommentarer
Ett skepp kommer lastat med massa charmiga Photobooth-bilder.
 
Jag måste vara universums sämsta på att blogga. Kan jag kanske få lov att skylla på att jag haft fullt upp med flytt och att ligga däckad hemma i soffan framför otaliga timmar OS? 
 
"Flytt?" kanske någon undrar nu. Och ja, det stämmer. Det är slut mellan mig och Sunne. Vi kände helt enkelt att det inte fungerade längre. Vi gled ifrån varandra och det är sådant som händer här i livet. Det finns inte så mycket mer att göra åt saken. Jag fick packa mina saker, vinka adjö till Sunne och ta släpet dit det hör hemma igen. 
 
Utöver ett smärtsamt break-up så har jag hunnit med en oerhört "romantisk" radiodejt, att vända på dygnet, vända tillbaka det igen och sedan vända det några gånger till, men jag har fortfarande inte lyckats förmå mig själv att bestiga det stora berg av flyttkartonger som väntar på att packas upp ännu. 
 
Jag är alltså fortfarande exakt lika lat som jag var förut. Kanske var det därför Sunne inte vill ha mig längre...